Pust och stön

Ja nu har vi varit och hämtat det efterlängtade skåpet. Skåpet var jättefint och har en god potential så där blev jag inte ett dugg besviken. Resan hem däremot... den var en riktig pärs. Nästa gång jag ska ta med familjen på en sådan här resa hoppas jag att ngn slår mig hårt i skallen för att stoppa mig. En resa som vanligtvis borde ha tagit ungefär 3-4 timmar tog idag 6 timmar och de sista 4 milen förgylldes med den yngsta dotterns missnöjda gråt. Hon var verkligen less på att sitta bak i bilstolen och det spelade ingen roll att storasyster försökte sjunga med sin, hmhm.. .,vackra stämma, eller att jag mest satt bakåtlutad mot baksätet och tryckte in nappen om och om igen, hon lät sig inte roas. I de lägena kan jag verkligen känna hur pulsen höjs och hur jag börjar kallsvettas, mot slutet mådde jag t o m illa eftersom jag satt mer bakåt än framåt under resan. Nästa gång tänker jag åka själv, eller iallafall utan barn. Inte känns det bättre heller när sambon irriterat menar att det har varit en riktig skitdag eftersom vi suttit i bilen hela dagen. Han verkar inte dela min uppfattning om att skåpet varit värt det=(

Nej nu får det nog vara lugnt med Blocketfynd för ett tag, åtminstone tills jag hittar nästa fynd.
Ska erkänna att jag gärna vill ha det här skåpet, men det lär inte bli ett sådant inom den närmsta framtiden. Jag får istället börja jobba på julstämningen här hemma och ska faktiskt försöka hinna med lite redan ikväll. Ska börja med att fjäska lite för sambon så att han blir på bättre humör=)Bilden är hämtad på blocket.

Ha en helt underbar kväll.
Kramar